Vi är medlemmar av:
Att jag missförstod detta så mycket grämer mig varje dag och frågan är om fler av er känner likadant?
Nu tänker jag på reglerna som borde varit skapade för flera år sedan och det jag ofta tänker på är liknelser för att få en bild av situationen. Liknelserna baseras då på sådant som existerar redan där vi kanske känner oss lite mer hemma. Ta till exempel trafiken där vi har regler som vi bör följa för att inte hamna i trubbel. Högerregeln är ett exempel där man kanske har bommat någon gång men peppar peppar inte hamnat i en kollision ännu.
Regeln finns där och man ska följa den så kommer det säkert att gå bra. Jag tror man skapade högerregeln för att man visste att vi måste ha ett alternativ som gäller för den här korsningen. Om korsningen kanske är mer trafikerad så valde man att vissa delar av korsningen ska lämna företräde. I takt med att risken ökar för att det kan gå fel desto mer höjer man ribban. Nästa steg blir stopplikt och till och med att alla ska stanna vid stopp i alla infarter till korsningen. Alltså regler för hela registret vilket gör att man minimerar risker för olyckor.
Om man sedan drar paralleller till plaståtervinningen så har vi skapat separeringen och det är bra. Det som saknas nu är att sortera plasten i sina egna fraktioner så som PP, PE, PVC och så vidare. Här har vi nu en höjd utmaning och stannar vi nu upp och tänker på korsningen med högerregeln så måste vi se efter en ökad kontroll på att inte onödiga olyckor skall ske. Nu är det dags att skapa en regel där vi lämnar företräde. Att inte mixa plasten i detta läge kräver att hjälpmedel finns för att sorteringen ska fungera. Det finns idag utrustning där materialet inte släpps in i sorteringen om inte materialet är av den fraktionen som man tror att man sorterar. Om storsäcken i PP ska balpressas i en utrustning där man inte mixar så kommer inte storsäcken släppas in. Pantar vi flaskor och burkar så ser vi att utrustningen fungerar bra när vi försöker få med en glasflaska. Den spottas ut igen och vi måste ta tillbaka glasflaskan eller panta i rätt maskin. Här känner jag att man kommit så pass långt i den filosofiska modellen att reglerna för plaståtervinning kanske borde varit på sin plats redan.
I förlängningen så ser jag framför mig att utrusningen ute hos våra kunder ska kunna sortera ut material i storsäckarna även på den nivån där man stöter på polyester och PVC i säckarna. Här har vi sett att det varit samma problematik med burkar och flaskor som importerats. Har man köpt drycker på resan som inte vårt pantsystem accepterar så spottar maskinen ut felaktiga emballage. Här tror jag att man har löst detta inom EU och det är bra. Vi skulle säkert kunna se samma typ av system även för industriförpackningar så som storsäckar, papperssäckar och polyetensäckar.
Jag blir naturligtvis tacksam för kommentarer kring detta för jag tror att det finns många därute som sitter och klurar på hur vi ska få detta att fungera. Från vår sida inom Accon så jobbar vi med att försöka hitta lösningar bort från mixade plaster i våra produkter. Detta är en jätteutmaning för oss och det är i många fall nästan omöjligt. Men allt går nästan att göra men man stöter istället på kostnadsbilden där kunden ska vara villig att ta merkostnaden för att vi utvecklar förpackningar som är lätta att återvinna. Nu kommer vi ner ett steg till i kedjan där regler också måste finnas. Ta till exempel polyestertråden som används för att sy säckarna. Polyester klarar högre temperatur när man syr då det uppstår friktion. Det går naturligtvis att använda tråd i PP men det kräver investeringar i utrustning som är korrekt. Det finns en uppsjö med felaktiga material som används i förpackningen storsäck. Om regelverk och ökade kostnader för storsäckar som inte är RFR så skulle det ge helt andra resultat när plasten återvinns i en sluten loop.
Micael Rahm, vd för Accon Greentech AB, driver Hållbarhetsbloggen.
